NY ADRESS!
Kommer uppdatera precis som innan, fast på den nya sidan istället.
Kila dit vettja! =)
http://djungelsoda.wordpress.com/

För att det kanske säger nåt om mig
"På morgonen är det som att solen som silas in genom de skira gardinerna är det ena som kan nå in till mina slumrande sinnen. Strålarna vibrerar ettrigt mot min mur av likgiltighet och påminner mig om att det finns en dag där utanför. Jag kan göra vad jag vill med min dag, ändå väljer jag alltför ofta att ligga kvar. Bryr mig inte ens om att dra täcket över huvudet, bara vänder mig om mot väggen och kniper ihop ögonen. Jag tror att det är för att jag inte vågar möta utmaningarna det skulle innebära att stiga upp, varje dag. Livet förväntar sig något av en. Att man ska ställa sig upp efter varje fall och ta konsekvenserna av allt man gör. Man kan förstås välja att inte göra det, men då dör man. Det vill jag inte heller.
Det är många gånger som att jag står och tittar upp på de andra, de där som lever. Men gör inte jag det då? Jag har alla möjligheter att ta vara på mitt liv, jag också. Det är förmodligen egoistiskt av mig att inbilla mig att jag har det svårare. Alla har sina problem som de kämpar med, och det svåraste i varje människas liv är förmodligen lika svårt för alla. Man har ju inget att jämföra med.
Ibland – eller ganska ofta, för att vara ärlig – blir jag irriterad över min egen upplevda otillräcklighet. Att jag inte kan skriva bättre, inte tar tag i saker, klagar för mycket, är för jobbig, inte tar tillräckligt lätt på saker, beter mig som om jag tar för lätt på andra saker
En ständig kamp för att passa in och vara alla till lags. Det går inte. Man KAN inte vara alla till lags. Och även om man kunde – vad vore meningen? Inga skillnader i åsikter, total kommunikation, inga funderingar som inte alla andra också har. Samma fantasier hos alla människor. Samma drömmar. Samma kaos. Samma monotoni. Vad fan vore det för en värld.
Nu har vi ju i alla fall färger. På gott och ont. Men i helhet är det en bra sak, det måste jag ändå erkänna. Inte skulle jag vilja leva i en värld där ingen ville något annorlunda, aldrig försökte ställa några krav, inte ville förändra."
And the planning goes on...

Har benat på en tidslinje för Sam & Nina-universat. Och lyckades ganska väl, till slut!
Jag har känt det som att jag lägger ner för mycket tid och energi på att tänka ut alla "bakom"-detaljer. Att man helst inte ska ägna så mycket möda åt det. Sen insåg jag att det inte är så. Jämför med alla författare som ägnar sig åt research, innan eller medan de skriver sina böcker. Jag har valt att förlägga min historia till en obestämd plats och tidsperiod, det ska inte knytas ihop med något som finns "på riktigt". Jag tänkte först att detta per automatik innebar "ingen research". Så är inte fallet. Jag kan måhända inte läsa på om världen jag skriver om i böcker. MEN, det är istället helt okej att lägga extra mycket tid och möda på en välplanerad bakgrund och karaktärer det känns som om man känner. So there!
(För övrigt, Jessica, så har klantarslet moi lyckats slarva bort mina första serieutkast till detta -_- Måhända har de åkt med andra papper ner i soporna under storstädningen. Gahh!)
Jag och jobben - just nu
Tidigare idag fick jag ett samtal från min handläggare på soc, jag hade bett henne höra av sig till mig. Jag är ju, som jag nämnt, sjukskriven några månader framåt. Detta mycket för att slippa pressen att söka fler jobb på heltid innan jag är "utredd och klar" så att säga, hos arbetsterapeuten. Men jag hade ju, precis innan sjukskrivningen bestämdes, börjat få in en fot i ytterligare ett sätt att jobba på. Och jag ville verkligen inte behöva lägga ner de jobbmöjligheter jag hade, och faktiskt KLARAT AV och mått bra av hittills.
Så jag frågade handläggaren om hon visste ifall det var okej att jag tjänade pengar även fast jag var sjukskriven. Och hon bekräftade att det var det! =) Så länge min läkare är med på det, och det är han ju. Jag får jobba så mycket jag vill och orkar, så länge jag inte pressar mig för hårt så att säga.
Underbara nyheter.
The Spirit? Nej tack.

Väldigt oengagerande film. De första 40 minutrarna satt jag och ville stänga av för att den var så tråkig och intetsägande. Någon timma in i handlingen, tog det sig en aning. De fick till några finurliga dialoger som fick mig att fnissa till lite. Och till och från var den ganska snygg. Men sen dog det ut igen, och vid finalen lämnade den mig komplett ointresserad med ett "jaha?" i sinnet. Vanligtvis är jag EXTREMT lättrörd av det allra mesta, hell, jag gråter ju till Andra Avenyn. Men det här? Nah. Verkligen inte en film för mig.
Skulle inte rekommendera någon att se den, ni kan göra nåt bättre med er tid.
Bouncing Off Clouds
Tori Amos!
Statusuppdateringarna leder vägen
"Lalalala... Zombie."
- Vaknade till liv en knapp timma innan jag skulle vara på plats i stan O.o STRESSIGT! Dessutom sovit alldeles för lite (4 timmar...?) och var på kinkigt och stingsligt. Det märktes. (Förlåt :<)
På väg hem:
"Nä fy vad jag är trött. Köpa sushi, ladda upp med kaffe och sen börja röjja ur garderober!"
- Sushin var slut (Idag IGEN! Fanns ingen igår heller), jag ville inte bli mer uppe i varv så jag skippade kaffet. Har röjjt ur garderoberna däremot. Det gick snabbt, gött :> Har även tagit ner taklamporna i hallen, för det stod det att man skulle göra inför stamrenoveringen. Har fortfarande en rätt lång lista på vad som behöver göras här innan måndag (då de påbörjar renoveringen), men det ska nog gå bra. Handlar mest om att tömma skåp och så nu, i övrigt är det värsta kirrat.
Nyss:
"...har fått tummen ur och äntligen ringt kvartersvärden för att utreda det vita kladdet ute på balkonggolvet. Öhh.. Ok, that came out wrong xD Alltså, de renoverade balkongerna i höstas. Och lacket(?) har typ inte torkat eller nåt. Det STINKER och fötterna blir kletiga när man går ut där :< Onajs."
April på G
Och så är jag uttråkad. Men jag har varit duktig de senaste dagarna och tagit tag i de saker som jag BEHÖVER göra istället för att bara rusa iväg och göra precis vad jag känner för. Duttig tös.
Jag stör mig lite på att det känns som att jag står och stampar på ett och samma ställe just nu. Men jag gör nog inte det, egentligen. Det är nog snarare så att det är på tiden att jag drar ner växeln lite. Jag HAR dragit igång en jäklarns massa projekt hittills under år 2010s första månader, och mycket av det hänger fortfarande i luften och väntar på att jag ska ta itu med dem. Vore sannolikt mest dumt att dra igång MER, andra saker just nu.
Vad står på schemat för resten av april just nu då?
Denna veckan ska jag träffa sköterskan, arbetsterapeuten samt eventuellt leka med Åsa-Lie. Även städa klart lägenheten, röjja ut inför stamrenoveringen, packa och tillfälligt flytta hem till mamma.
Nästa vecka är det skrivarkurs i början av veckan. Stamrenoveringen ska påbörjas (och pågår i tre veckor), så jag kan inte bo hemma under den tiden. Sen fyller min morbror år, antar att vi ska fira honom. Under helgen är det volontärutbildning inför HBT-festivalen! Finally. :)
Veckan därefter ska jag till Sömncentret på sjukhuset, för att påbörja en utredning jag fått remiss för. Ska även till soc och lämna in månadens ansökan (lika nervklamrande varje gång).
Sista veckan i april är det återigen skrivarkurs, nytt besök på Sömncentret - och så släpps The Arks nya album! :) Ska få den i sen födelsedagspresent av mamma, waii!~ ♥
Utöver detta vill jag gräva djupare i Sam & Nina-grejen. Förutsatt att det funkar okej att bo hemma hos mamma, vore det väl ett ypperligt tillfälle att ägna mig åt detta. Då har jag något att sysselsätta mig med, och slipper distraheras av onödiga grejer.
Nu ska jag ta och sova, natti natt!
Inget vete för mig då
En liten dammsugarpåse...
* Dammsugit vardagsrummet och hallen
* Diskat
* Torkat (ehh, skrubbat....) alla bänkytor
* Tvättat tre maskiner tvätt och torktumlat
* Kollat på Andra Avenyn och True Blood
* Handlat två stora kassar mat
* Skaffat ny svart färgpatron
... Och tagit bussen ända bort till Stallsiken för att försöka få tag på mina jäkla dammsugarpåsar som bara skulle finnas på Rusta.
När jag väl kommer dit strax innan stängning, frusen och jävlig i bara tshirt under jackan (eftersom mina tröjor var nytvättade och blöta), visar det sig att de slutat sälja de påsarna. Istället har de nåt nytt jäkla system med olika "hållare" för varje dammsugarmodell, som man bara ska trä på en påse på.
Då var ju problemet - vad HAR jag för dammsugare? Jag mindes nåt om "Melissa Sapphire". Köpte den som skulle vara till en Melissa-dammsugare som hette nånting-Sapphire.
Kom hem - schleten, ashungrig, trött, mörbultad... - Och upptäckte att hållaren inte passade. Men yaaaay!? >_< Sugigt jävla asförbannad. Satt och googlade för att försöka hitta vad min dammsugare EGENTLIGEN heter (stod inget mer PÅ själva dammsugaren, och jag tror inte jag har papprena till den), men utan resultat. Det är väl fan då. Att en SÅN jävla simpel dag ska göra att jag inte ens kan städa klart här? MÅSTE få till det här innan veckan är slut ju, nästa vecka ska de (svjv) börja stamrenovera här, och då ska det vara rent och fint.
Jag antar att jag får ge mig ut på ny jakt imorgon, men jag varken ORKAR eller har tid med att bege mig ut till Stallsiken IGEN! Gah! Vad var det nu för vits med att jag flängde iväg dit idag fastän jag egentligen inte orkade? Suck.
Sååja, /end of rant. ;/
Strattera - avbrutet
Jag avbröt Strattera-behandlingen igår, efter en vecka. Ja, jag hade många biverkningar, men det var INTE i första hand på grund av dem jag slutade ta medicinen. Det är helt enkelt så att jag aldrig haft några avsikter att medicinera i ett längre perspektiv. Jag är oerhört kritisk mot västerländskt medicintänk i allmänhet, och vill helst att medicin används som "sista utväg" - NÄR MAN HAR PROVAT ALLT ANNAT. (Då pratar jag enbart om mig själv, de som vill ta hjälp av mediciner ska givetvis få det) Dvs, jag vill göra vad jag kan själv, i form av rutinskapande, prioriteringslära, motion, yoga och så vidare. Och se hur långt jag kan komma med det.
För jag VET att sånt hjälper mig jättemycket. Kan jag klara mig bra utan medicin om jag lär mig mer sådant tänk och vardagsgrejer, så vill jag göra det.
Mobila anteckningar
"Prinsessa, bananskal, annan värld, groda, prins, öde ö, avel, kvinna, ny regent"
Myeeess... xD Haha. JAG vet vad de är till för, i alla fall!
Strattera, dag 6
Innan jag började, tänkte jag "tre månader", för det är då jag ska träffa läkaren nästa gång. När biverkningarna kickade in tänkte jag "en månad". Sen när det började bli FÖR jobbigt och kännas otillräckligt motiverat var jag nere i "en vecka, sen får det vara nog". Ikväll har jag suttit och spunnit in i det ännu mer och tänkt:
"Näe, vafan ska jag äta det här för? Jag var inte med på det från början, och JAG tycker inte att det är värt det. Jag måste väl ändå få bestämma själv om jag ska äta mediciner som påverkar min hjärna eller inte? Jag kan väl bara fortsätta med min yoga och se till att ta lugnande, befriande promenader nu när det börjar bli bättre väder."
Fast så tänker jag på de allra mest kaotiska tillfällen, känslan när hjärnan "överladdas" och jag inte kan tänka en enda tanke och börjar gråta av frustration för att jag känner mig så jävla handikappad. Kan jag komma ifrån DET så vore det värt det.
Prova ett tag till?
Jag skulle gärna slippa yrseln, svajjigheten, muntorrheten, tröttheten, de extremtorra ljuskänsliga ögonen, irritationen, den förvärrade impulsiviteten, illamåendet, äckliga smaken, sömnlösheten, muskelspänningen, den försvunna aptiten och rastlösheten som kommit av medicinen, dock.
Heh.
Matiné!

Linda kom hit och räddade mig från stadens tristess!
Och filmen var helnajs. Dels är det kul med en "klassisk" tecknad Disneyfilm, och så gillade jag karaktärerna. Och musiken! Inte så mycket för att det var jazzigt, men för "bastonerna". Hehe. Diggade scenerna med skurken, oerhört snyggt gjorda (älskar färgkombon dessutom - lila/grönt/mörkrosa). Och den söta lilla ormen! <3 Awwh~. :D
Sen efter bion vart det lite mat och diskussioner om biokemi och barnuppfostran! Haha. Som det brukar bli när vi två ses :) Jag klagar inte! Riktigt trevlig "extrasöndag".
Sam und Nina - karaktärerna börjar ta form på pappret
NU har jag lyckats få ner hur mina huvudkaraktärer ser ut, på papper.
Det är Sam jag har haft störst problem med. Skitlänge. Just för att jag vet exakt hur hon ser ut. I mitt huvud. Att få ner det på papper är den svåra biten. Av samma anledningar som jag har så jäkla svårt att rita av personer jag är förälskad i. Man vill fånga dem perfekt in i minsta lilla linje.
Hur jag löste det med Sam? Jag tog fram bilder på de personer och karaktärer jag känner har stått som förlagor till hennes karaktär, och plockade de bästa linjerna från var och en av dem. Resultatet blev bättre än förväntat. Orkar emellertid inte scanna in det ikväll (och sen tror jag väl att det främst är till nöje för mig, då det är såpass skissartat).
Partnern Nina var betydligt lättare att rita. Helt enkelt för att jag inte hade nån klar bild av hur hon ser ut. Mer än att hon är rödhårig och lite mer feminin än Sam.
Felisence är jag ju relativt på det klara med, men det blir lite utseendevariationer varje gång jag försöker rita henne. Skulle gärna vilja komma ifrån det där fruktansvärt bökiga lockiga håret. Och är inte säker på ifall hon är kort- eller långhårig. Förmodligen något mellanting.
Det löser sig.
Men I'm on a Roll, hur som helst! Lagom till läggdags. Hehe.

